exakt som mina egna ord

Håller med till fullt förutom att jag inte tycker det är fel att föl och unghästar står i box över natten. Bara dom inte står inne mer än bara natten då såklart. Och det här är för att jag inte gillar att 2 åringar tas från lösdriften och knappt blivit hanterade före det. Jag vill ha en unghäst som lyfter benen och går att leda som ettåring. Och inte står på 2 ben och sparkas. En liten lösdrift med bara några hästar i är ännu ok men dom stora där det kan va 50 hästar är inget jag gillar. Men till texten från Hippson!

SÅ FÅR DU EN HÅLLBAR HÄST

Att skaffa häst är ett stort äventyr, det är som att gifta sig. Man blir förälskad men får också en del saker på köpet, som man inte hade en aning om. Det vi pratar väldigt lite om är vilken hållbarhet man kan förvänta sig av sin häst, säger han.
Hållbarhet är hästens viktigaste egenskap. Är den halt har vi ingen nytta av den, oavsett talang. Det finns en hel del ärftliga faktorer som påverkar hållbarheten. Därför tycker Ingvar att vi ska avla på individer som har tävlat och presterat inom sporten. Då vet vi att deras kroppar håller för arbete. Men även miljöfaktorerna är viktiga. Och de skiljer sig väldigt mycket åt beroende på var hästen är uppfödd.
– I exempelvis Holland är de jätteduktiga på avel, men har inte så mycket mark att släppa ut unghästarna på.

De två första åren avgör
Ingvar berättar att hästen är det djur som har längst och smalast ben i förhållande till sin kroppsvikt. Evolutionen har utvecklat hästen till den varelse på jorden som bäst kombinerar snabbhet och uthållighet. Under miljontals år har hästar dessutom förflyttat sig många mil varje dag för att hitta föda.
– Under fölstadiet och under de två första åren läggs grunden för hållbarheten. Då måste hästen få röra sig fritt, på kuperade arealer, dygnet runt. Det ger starka senor och bra koordination. Om hästen inte har fått bygga upp sig under de två första åren kan man inte fixa till det i efterhand, då har tåget gått. Veterinärerna älskar klena hästar, de blir stadiga klienter, säger Ingvar.
Han menar att vi i Sverige, med vår natur, har fantastiska möjligheter att föda upp hållbara, härdade och starka hästar. Men tyvärr utnyttjar vi inte den möjligheten fullt ur, alldeles för många unghästar står för mycket på stall med en massa halm, och går i för små och platta hagar.
– I våra konkurrentländer finns det i stort sett inga marker, så på många ställen måste de ha hästarna i box på vintern. Hur snygg en sådan häst än är kan det finnas risk för att den inte håller, att man köper sig problem. I alla fall om inte hästen har en stark genetisk konstruktion. Vi ser mer skador på de hästar som är uppfödda så.
Ingvars förslag är att vi i Sverige borde ta fram en kvalitetscertifiering av anläggningar för uppfödning av högkvalitativa, värdefulla hästar. Då är han övertygad om att toppryttare i hela Europa skulle skicka föl och unghästar hit.
– Vi svenskar är lite tröga, vi utnyttjar inte de fantastiska möjligheter som finns.

Varierande underlag
Underlaget är också en faktor att räkna med. Inte minst behöver unga hästar få gå på varierande underlag.
– Jag skulle önska att vi födde upp hästar i stora hagar med olika underlag, där det var kuperat och hästarna fick ströva en bra bit för att nå foderautomaterna. Då anpassas hästkroppen till att klara av varierande underlag i framtiden.
Som ridunderlag för vuxna hästar berättar Ingvar att det som är mest obehagligt för hästen är om underlaget ”släpper”, alltså om friktionen är för liten. Ett underlag ska ge bra grepp, men greppet får inte heller bli så bra att hoven fastnar helt. En liten glidning är nödvändig.
– När du föder upp en häst ska du låta den gå på så varierande underlag som möjligt, men det gäller även när du rider. I England låter man till exempel fälttävlanshästarna göra ”road work” i skritt på asfalt, för att successivt härda benen, säger Ingvar.
Han berättar att Jan Jönsson körde ”road work” med sina hästar på Flyinge, och de var alltid torrast och finast i benen av alla individer i stallet.
– När hästen sätter ner foten på hårt underlag förspänner den tån. Då blir de små, stabiliserande musklerna mer aktiva och tränas upp. Det ökar cirkulationen och ämnesomsättningen, och ger sundare ben.
Självklart går det att överanstränga hästen om man rider för mycket och för länge på hårt underlag. Den får inte bli varm i benen efter jobbet – då har man gjort för mycket. Men Ingvar varnar också för väldigt mjuka ridbanor.
– Man kan lura sig och tro att ett mjukt underlag gör att hästen får längre steg. Men det sker inte på ett naturligt sätt. Den ”springer på musklerna” och så småningom kortas istället det naturliga steget. Det blir en ”snöeffekt” med djupt underlag, det fina steget är en skeneffekt.
Att rida på mjukt underlag är absolut något man kan göra då och då. Men gör det inte dagligen, säger Ingvar.

Stärk hästens bakdel
En av de viktigaste faktorerna för hållbarhet är självklart hur hästen rids och tränas. När vi sätter oss på dess rygg utsätts hästkroppen för en kraftig störning. Hästen har redan utan ryttare 60 procent av sin kroppsvikt på framdelen. Och eftersom ryttaren sitter framför tyngdpunkten ökas belastningen av frambenen ytterligare.
– Det gäller att kunna utbilda hästen så att bakbenen blir starkare, kan krökas och bära mer vikt. Det ökar hästens möjlighet att hålla. Vissa ryttare flänger omkring med hästen i framvikt. Då går hästarna väldigt ofta sönder i frambenen.
Ingvar tycker att man ska ta hjälp av en duktig unghästutbildare om man inte är så duktig själv.
En bra ryttare kan inte bara utbilda hästen effektivare, han eller hon kan också läsa av hästen.
– Jag tycker att man ska vara observant på i vilken utvecklingsfas unghästen är. Exempelvis treårstester är jättebra, men det finns ingen naturlag som säger att ni måste vara med. Om hästen är inne i en tillväxtfas är det bättre att stå över.
Det tar lång tid att utveckla sig till en bra ryttare, som kan utbilda hållbara hästar som presterar sitt max.
– Jens (Fredricson, reds anm.) brukar säga att du  tyvärr förstör tre-fyra hästar innan du blir en bra ryttare. Det räcker inte att rida en timme om dagen för att få tillräckligt med känsla för att kunna utbilda unghästar.
De flesta av oss är enligt Ingvar för försiktiga när vi rider vuxna hästar, vi tränar för lite och får ingen effekt. Sedan finns det ett gäng som flåbusar runt, och rider sönder hästen, och så finns det några få som verkligen har känslan att träna upp ett djur på toppnivå.

Visitera dagligen
Att hålla koll på sin häst, och hitta eventuella skavanker innan de utvecklas till skador, är enligt Ingvar avgörande.
– Ryggen och benen ska man prioritera. Känn igenom hästen varje dag. När du palperar ryggen ska det ligga två mjuka och spänstiga muskler på var sida om ryggraden. Är musklerna spända måste du göra något åt det, se över sadeln och prata med din veterinär. Låt gärna en duktig tränare rida igenom din häst då och då, och känna så att hästen är mjuk och smidig.
I övrigt tycker han att vi ofta förmänskligar hästarna för mycket. Till exempel skos många hästar för tidigt, trots att nästan alla unghästar – som rids på bra underlag – kan gå utan skor fram till fem eller sex års ålder.
– Då utvecklar de en bättre hovkvalitet och ägaren sparar pengar… Det har blivit så att man slår på skor bara för att hästen ska gå ett treårstest. Skorna är ett stort ingrepp i hovens funktion – behöver du dem på testet så dra gärna av dem efteråt, säger Ingvar.
Blir hästen öm kan man rida den på mjukt underlag i ett par veckor. Så naturlig hästhållning som möjligt är det Ingvar Fredricson förespråkar.
– Att lägga på två-tre täcken och bandage upp till naveln är förmänskligande påhitt. Hästarna är djur och ska behandlas som djur. Sedan är det ju ganska stor skillnad beroende på inriktning. Av någon anledning verkar dressyrhästar behöva mer lindor och täcken än hopphästar. Och det är ju ändå precis samma sorts hästar…

Annonser

2 reaktioner på ”exakt som mina egna ord

  1. Tycker åxå det är super bra text. Jag är ingen fantast av lösdrift och skulle ej sätta min häst på lösdrift men tycker ändå som du att en liten lösdrift med en lite flock föl/unghöstar är okej till en viss ålder. Orsaken endast för att det är bra för den unga individen. Men de stora lösdrifterna där det går tiotals höstar på som sedan vid 2års ålder tas in och är halvvilda tycker jag ej alls är klokt. Men en vuxen häst hade jag ej vilja ha på lösdrift. Jag vill ha hästen i stall och skydd. http://nouw.com/MariaLA

    Gilla

  2. Jag tycker också det är sjukt bra text. Tycker själv det märks stor skillnad på de hästar vi har/haft beroende på hur de är uppväxta.
    De som gått på lösdrift med kuperad terräng har helt klart lättare för sig upplever jag samt att de lärt sig tänka själv när de inte fått allting serverat vilket är en sak jag uppskattar.
    Jag är för lösdrift när det kommer till unghästar.
    Men precis som du så vill jag ha dom hanterade och absolut inte lämnade vind för våg.
    Vi har ju haft våra unga på lösdrift men då har man endå haft in dom flera gånger i veckan för att bli ompysslade eller för att de ska få vila i växtperioderna.
    Jag tycker personligen att bara för att man har hästar på lösdrift så är det ingen ursäkt att låta dom bara vara vind för våg.
    Dock är det nog skönt å kunna ha stall å ta in dom i vid ruskväder!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s